Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Blöder



Fräter, kaffet sedan länge kallt. Lämnar öppna sår
spruckna blodkärl i drucken strupe. Ber om nåd,

väser; håll käften!

Ur sjukhusets tablettask, likt vita rakblad, glider sakta, sprättar upp.
Gjorde mig fin igår - ler. Med häftapparat, mungipa
pryder nu snibben utav örat.

Halleluja.

Ner på knä, över porslinsring, med knogjärnsbeklädda fingrar, greppar tag om lunga, lever och njurar. Kastar dem
smetar spegelbild - att brinna.

Älska mig


Målar dig, dödens älskarinna.














Fri vers av Baystream
Läst 370 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2011-11-01 10:09



Bookmark and Share

    Ansia
vacker, på något sätt
2011-11-01

  Mow Dean VIP
Obehaglig.
Vågar knappt kommentera.
Blir rädd.
2011-11-01

  Seglaren
Det är en tuff dikt.
På gränsen till äcklig.
Själv fomatteringen ser ganska bra ut. Den är lättläst genom att du skapat luft emellan.

Innehållet:
Egentligen säger Titeln allt. Vad det handlar om. Att ändra på det yttre som ett rop, en inbjudan att Älska Mig.
Att bli älskad för sitt utseende eller att ta på sig ett tufft, motbjudande yttre för att bli älskad av någon, är ju dömt att misslyckas.
Vad händer när du är 60, när du är 47? Då KAN du inte längre locka fram kärlek med din unga kvinnliga uppenbarelse.

Satsa på ett säkert kort!
Tyck om dig själv som du är.
Ge dig själv kärlek och omtanke.
Bli någon i dina egna ögon.
Det är mitt enkla råd till hon i dikten. Att älska sig själv och tycka om hon i spegeln går. Men kan ta tid att lära sig. Allt känns ovant i början.

/Seglaren-tycker om sig själv. Och dig.
2011-11-01

    ej medlem längre
Nu...börjar jag nästan bli orolig...men texten drabbar som vanligt, även om uppbyggnaden är aningen kaotisk, för ovanlighetens skull. Men det är så du känner just nu, eller hur? Tillvaron i kras, alla känslor förnekade..
2011-11-01
  > Nästa text
< Föregående

Baystream
Baystream