nu tickar en klockas armar
runt tomrummet i mitt bröst
släpar sig sträckan längs kanten
till avgrunden
jag nickar omedvetet i takt
knäpper med fingrarna
nynnar en melodi
oktober kom visst aldrig
sommarens hetta smyger in
genom ventiler, dörrar på glänt
som en gas, som ett spöke
sänd att kväva oss alla
till medvetslöshet

jag är ung ännu