Natt igen och tankar som
ramlar
Likt fantomer över sovrumstaken
andas jag höstbrisar
köld och längtan

Kvällning igen och
kväljningar växer
till dimma och gryning
utan randen av uppståndelse
greppet hårdnar

Nedgånget ljus och ansikten som
flagnar
likt spindelben och nattfjärilshud
vaknar kroppen till liv
men faller