eller i alla fall ta trösklarna en och en. Åtminstone från rätt håll. Det verkar så invecklat annars.

Om jag börjar med att gå ut. Sen går jag in. Men sen kan man kanske, ja på nåt sätt, göra det samtidigt? Eller blir det ändå baklänges?

Jag ska gå ut för att gå, och gå in för att gå ut för att gå och bli kär - så där som bara på beslut. Lika som en del kan bli Okär så där bara på beslut. Ska det vara så svårt..? Jag menar, kan man bli det u-t-a-n beslut så borde det vara enklare att bli det PÅ beslut, om nu vår mentala kraft är så mycket att skryta med? Och.. om det inte går, så återgår jag till att gå ut för att gå, och gå in för att gå ut för att gå och...
kanske bli kär. Om jag inte är det redan. Det märks på så sätt att det liksom inte ryms nåt mer, och om det gör det så är jag inte. Annars är jag. Kanske. Om jag inte blivit det med beslut, för då är jag det. Vilket vore alldeles förträffligt i och med att jag inte har sån stor lust med att gå ut.
Speciellt inte gå in för att gå ut.

Kanske jag bara ska gå ut. Utan för att gå in för det. Det verkar så invecklat att gå in först, när det är där jag är redan. Hur gör ni?

(jag sitter kvar tror jag)