Min käraste vän, du var tvungen att gå.... Årstider som frusit fast i nuet
Vila i min famn och somna hos mig Jag ska vagga din ande till ro All min kärlek sänder jag dig genom tankens heliga bro
Vi har förtvivlat gråtit brännande tårar och skapat en svidande sorgens sjö Det kommer inga fler soliga vårar blott vinterns blånande is och snö
Ditt sista andetag vindlar i svarta skuggors balett Din själ vrids till en spiral i dödens våldsamt tragiska piruett
Sorgens huldra är en skicklig strateg Hon lockar och förför med sin kraft Jag faller apatiskt in i hennes steg och förlorar all styrka jag haft
Stjärnorna ljudar i själaringningens tid Stråkar av förtvivlans bristande strängar Du har nu fallit i ro och fått frid till körer av himmelens vakande änglar
Vår varma sommar fick en abrupt epilog men din vackra själ oförgänglig är Gungande på en tidvattenvåg Kärlekens minne för evigt dig bär
© Linda C Hansson
Fri vers
av
Linda CH
Läst 473 gånger och applåderad av 32 personer Publicerad 2012-01-09 16:43
|
Nästa text
Föregående Linda CH
Senast publicerade
Vandringen Ingen förändring Du efterlängtade Brevduvan Tussilago Förmörkelse Sekretess Mot alla odds Se alla |