Vi är så ensamma
Vi självplågande själar

Vi vill inget annat en att hålla någon nära

Men vi vågar inte
Vi har försökt
Men varje gång går vi på en mina

Vi sprängs och förintas för en stund

Det goda i oss dör
Och kvar bor bara det svarta och slemmiga monstret som vi bär i vårt bröst



Ingen känner mig
Ingen vet vem jag är
de tror att det bara är "han"

Ni vet inte hur kärleksfull jag är
Ni vet inte hur mycket jag vill ge er
Så mycket

Av mig
Av min själ


Vad skulle jag inte ge
Ge för en meningsfull relation till någon

Så länge har jag plågats
Som spikar i min rygg
De gräver sig in
Trycker mot mina organ

Ett litet, litet hjärta
Längst där inne
Dunkande trött

Vad har du för mening om ingen kan älska dig?
Om du inte kan fylla den största funktionen
Kärleken

Varför ska du då få
Få springa fritt på denna jord

Varför ska du få vara fri?


Jag är inte fri
Jag är låst
Inlåst av mig själv
Därför att jag fruktar mig
Därför att jag fruktar er

Jag är ledsen för allt jag inte gjorde
Jag är ledsen att