På vägar av krossat glas
leder mina fötter mig
mot ett slut.

Det ensamma ljuset i min hand
kastar ett dunkelt sken på omgivningen
skuggorna närmar sig.

Ljuset kämpar för att lysa.
En kraftig vindpust
släcker allt hopp.

Mina fötter är trasiga
lämnar mörkröda fotspår.
Månljuset över vägen
förstärker kontrasterna.
Allt är trasigt…

Dina hjärtslag överröstar tystnaden.
De ogenomträngliga mörkret
får dina hjärtslag att låta djupa, skadade.

Kraftfulla lågor omfamnar mig
du ledde mig in i elden
Dom slukar mig
jag hör dina andetag
Lågorna bränner sönder mig, letar sig in i själen
jag känner din beröring
Trygghet

Varför ska jag lämna lågorna
när det är här jag hör hemma?