De är blå. Blekblå som där en klar himmel vitnar mot horisonten. Jag ser dem mest om morgonen om jag vaknat tidigt och vill somna om.
Jag ligger med slutna ögon. Allting är svart. Fast inte bara svart. Det finns nyanser i det svarta.
Och så är det fläckar av blått. De påminner om små moln. Ibland är de fransiga i kanterna ungefär som när man river bitar av tidningspapper.
De ändrar form och läge. Ändringarna sker med ungefär samma hastighet som när man droppar bläck eller karamellfärg i ett glas vatten. För det mesta börjar de som ganska små och utvidgas samtidigt som färgen tunnas ut tills de försvinner i det svarta.
Det är rogivande att titta på dem. För det mesta leder mitt betraktande till att jag somnar om. När jag vaknar helt minns jag att jag såg dem men inte hur länge.
Det är inte alltid de finns där. Och om de inte kommer tar jag det som ett tecken på att jag är alltför vaken för att kunna somna om. Då går jag upp och gör något, sätter mig och skriver till exempel.
Jag undrar om det är någon mer än jag som brukar titta på sådana där blå fläckar. Jag har varken hört någon annan berätta om dem eller läst något om det. Det är tydligt att de hänger ihop med något tillstånd av halvsovande och bara finns när jag sluter ögonen. På dagen när jag är fullt vaken kan jag inte framkalla dem.
Kanske finns det någon som ser likadana fläckar eller fläckar med någon annan färg än blått. Vore väldigt kul att få veta i så fall.