Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ingen öppen kommentarutan ett internt brevsvar
till en skrivarvän jag uppskattar mycket här ...
Återigen vill jag dela med mig till er andra också!
Redigerat/kompletterat i inledningen ikväll ...
<


Om hur och varför våra texter uppmärksammas eller ej ...

En god skrivarvän jag lärt känna här
frågade mig om jag kunde berätta varför
responsen på hans skrivande var så ojämn
och ibland totalt saknade relevans
till sitt innehåll i förhållande till det han skrivit.

Det vill säga mindre bra eller
direkt dåliga texter får lovord
emedan riktigt välskrivna inte får
någon respons alls eller sämre kritik …

Mitt svar har jag redigerat och kompletterat för
att publicera bland mina egna texter här

- Syftet är att det kanske ger en tankeställare
till dem som råkar kika förbi utan att de tillhör
de närmast sörjande i skrivarvänlistan …
… och att ryktet sedan sprids så att fler läser
och tänker efter …

Vill dock komplettera min  text efter att den varit
publicerad ett antal timmar och börjat få en hel del
respons som ger anledning för mig att förtydliga en 
liten väsentlig del som kanske inte riktigt framkommer här ...

- Applåder är vad jag själv ger när jag inte orkar kommentera
eller har tid för kommentarer och jag känner att texten 
är värd min uppskattning - Ofta blir det dock såväl
applåd som kommentar, men bara om tid och ork finnes!
Misstänker att så också är fallet för många av våra medlemmar
här på poeter.se ...

- Det är inte detta fenomen som min kommentar tar upp!
Så snälla! Ta inte åt er Ni som tillhör dem som liksom mig själv
stundom känner er klämda mellan er välvilja, ert intresse
och känsla för skrivandet och den stressade tillvaro som verkligheten
bjuder på ... Tror dock att detta tilllägg kan minska risken för
att fler som inte bör känna sig träffade gör så ...

Är inte så naiv att jag tror att det förändrar
världsordningen totalt – men kanske rubbas den lite …

Min vän,
mycket kan sägas om dig och ditt skrivande,
men bland det som kan sägas finns ingenting
som ens är i närheten av att du skulle vara
dum eller obegåvad eller att dina texter
inte skulle vara tillräckligt bra!

Varför jag gillar dina texter är för att de är väldigt tydliga
och så är det det där med min svaghet för kåserier
- de som fångar tillvaron från olika perspektiv
som inte ligger så långt ifrån ens eget liv
eller det perspektiv som man själv skulle kunna ha
om man betraktade det du skriver om själv ...

Nu är läsarna väldigt ofta synnerligen av modellen
- ''vill ha det allra, allra senaste ... ‘'

Det vill säga om de inte ser texten på första sidan
och de inte har läst den inom tre till sex timmar efter
det att den publicerats så kommer de inte att läsa den
senare heller ...

Arkivet är inte att ens tänka på att de skulle gå in i
... och att de skulle kika tillbaka på texter du skrivit innan
den text de eventuellt råkar läsa,
vilken då följaktligen är den allra, allra senaste du publicerat ...
är något som hör till undantagen och då oftast
för att de råkade klicka på en annan titel i högerspalten
när de egentligen tänkte klicka vidare någon annanstans ...

Sen är det en annan sanning också
- Många, väldigt många som skriver här vill väldigt gärna
få uppmärksamhet och bekräftelse på det de publicerar
- En del när drömmen om författarskapets kändisfördelar
och andra nöjer sig med att bli lokalt berömda ...

Att läsa och kommentera andras texter ligger synnerligen
långt ned på deras prioriteringslista ...

Skulle de mot all förmodan ha lämnat
ett stort antal kommentarer, applåder eller på annat sätt
satt sina fotavtryck på dina sidor, beror det troligen på
att de på så vis hoppas att du ska kika in till dem tillbaka
och jämna ut deras generositet med
att applådera, kommentera och därmed bekräfta dem

- Denna kategori känner du igen på det faktum
att deras kommentarer oftast är totalt intetsägande
och egentligen kunde ha uteblivit helt
istället för att helt meningslöst skräpa ner utrymmet
för kommentarer under ditt oftast eminenta
och mycket talande flöde meningsfullt förmedlat innehåll ...

Låter jag synisk?
Kanske lite ...
Men så är inte fallet!
- Jag är blott krass!

Däremot finns det många som liksom dig själv och mig
verkligen uppskattar gott skriftande och så också
applåderar, kommenterar och verkligen menar någonting
med det vi bjuder på och tar till oss av det vi bjuds på ...

Egentligen är det ingen skillnad mot hur det är i vårt
vanliga vardagsliv i verkliga livet utanför nätets virtuella verklighet ...

Blott så att det på poeter.se råkar vara flera medlemmar
som alla har skrivandet som gemensamt intresse
oavsett om de tillhör de negativt beskrivna avarterna ovan
eller om de tillhör sådana som oss själva ...

Inget att deppa ihop över!
– Periodvis blir vi mycket lästa
och andra perioder mindre lästa ...

När vi bygger upp en skrivarvänkrets
blir det mer jämn fördelning och vi får
successivt en respons som står i paritet med
vad vi själva ger ifrån oss
och då för att de som läser verkligen läser
och uppskattar det vi bjuder på!

En ytterligare sanningsfaktor
som tyvärr är lite beklämmande
är att titeln vi väljer på vår publicerade text
många gånger avgör antalet läsare den får ...

Titlar som är provocerande
och då gärna med sexuella anspelningar
direkt eller indirekt,
får skyhöga läsarsiffror ...
Likaså om du är mer kontroversiell
och gärna lite akademiskt kryptisk
och om du ägnar dig åt populära diktformer
så som sonetter, haiku etc.
där du tydligt deklarerar att din förebild
är någon
synnerligen populär klassisk eller postmodern poet ...

Fall inte för sådant!
– Ha tålamod och var dig själv
och skriv från hjärtat så som du redan gör ...

Tids nog bygger du upp din egen läsekrets
och då blir det fler kommentarer och mer respons

- Och då sådan respons
som du har glädje av i ditt skrivande!


Ett tillägg som är på sin plats i denna redigerade version
av min kommentar till en av mina skrivarvänner är

- Smaken är som baken delad ...
Och tur är väl det!
Variation och bredd är ovärderligt!

Det fantastiska med författarskapet är
att det finns plats för hur många nya författare
som helst på marknaden ...
Då menar jag riktigt bra författare -
och med bra författare avser jag 
sådana som finner en tillräckligt stor läsekrets!

Vad som är en stor läsekrets är relativt till genre -
Men betänk det där med olika smak och antal läsare
totalt så förstår ni vad jag menar!


- Jag är allätare när det gäller
litteratur, konst och musik i allmänhet
och när det kommer till poesi och lyrik
i synnerhet!
Det som gäller är att det måste beröra mig!
Men också kännas äkta och inte konstruerat …

Mina skrivarvänner
är sådana som jag uppskattar
att läsa
och vars texter, respons samt kommunikation
inspirerar mig i mitt skrivande i allmänhet
men som tillför mig så mycket mer än så
av än högre värde i synnerhet!

Tack för att Ni finns och bryr er om!
Ni betyder oerhört mycket för mig
och jag bryr mig därför också om Er!




Övriga genrer av Peter Stjerngrim VIP
Läst 658 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2012-01-24 12:38



Bookmark and Share


    lory
bravo,kort o koncist...precis som om du läste mina tankar
2012-01-26

  Magica VIP
Hög igenkänningsfaktor i delar du tar upp. Tex med rubrikens betydelse, med märkt att det är viss typ av rubriker som folk väljer att läsa. Man är enligt min syn olika varför man skriver och graden av behov av uppmärksamhet. Personligen anser jag att det är viktigt att skriva för min del sen om inte alla älskar det jag skriver är inte mitt problem, men klart det blir roligare om man har lite skrivarvänner och kommenterar varanns texter och intresserar sig för att ge respons.
Ang kritik etc: Ibland kan jag själv dock känna att det är svårt att ge konstruktiv kritik då vissa tar det på fel sätt, men det finns olika sätt att ge respons på. Jag tycker det är trevligt när man kommenterar men främst om man verkligen gillar något nån gör, undrar något eller vill ge förslag på förbättringar. Applåder ger man kanske lite ofta jo, men vadår´å? :)
/Kram
2012-01-25

  erkki
Intressant text. Men behövde den vara så lång för att få fram ditt budskap? Jag är tveksam till det. I regel bör poängen med långa texter vara att man anser att läsaren måste sjunka in i handlingen och inte bara snabbt skumma förbi. Som i prosaisk skönlitteratur. Men när man beskriver en uppfattning, som här, borde den vara ytterligt komplex för att motivera mångordighet. Jag läser ofta början på dina texter och kan ju inte vara säker på om längden var väl motiverad eftersom jag sällan kommer i mål. Men ATT jag läser beror på att du tänker längre än många andra.

Första gången någon kommenterade en text kändes det som att jag var på väg in bland de stora författarna. Givetvis visste jag att det inte var så, men så kändes det. Så ansträngde man sig att bli "ännu" bättre, och då kom erfarenheter snarlika med dem som du nämner. Och snabbt är inte bara förnuftet med, utan även känslan. Man är en i mängden. Nästa steg är väl att försöka trivas med den rollen. Dit har jag inte kommit än. Riktigt. Jag vill åt känslan av att vara störst bäst och vackrast. Men förnuftet säger mig att jag saknar förutsättningar för det. Så jag orkar inte riktigt försöka, utan drömmer vidare.
2012-01-24

  Minkki VIP
Det är ju inte alltid det klaffar, med den tillgängliga tiden och antalet texter man vill läsa... Någon dags frånvaro pga familj, ohälsa, någon resa, kan bli jobbig att läsa in och i fatt, och sträckläsning ger inte texterna den rättvisa tid de förtjänar för att sjunka in, åtminstone inte i mig. Periodvis är poeterna här jätteflitiga - det blir rusning i hjärnan på mig ;) - eller mer tysta av sig.
Det kändes konstigt i början... att upptäcka att någon dikt jag själv var riktigt nöjd med inte fick en enda läsning eller kommentar. Det hände också med dikter där jag var osäker på lösningarna att de blev olästa, mer sällan sker det nu. Klart det är en besvikelse, men då får jag jobba på lite extra. Det har varit en stor tröskel att kliva över - att lägga ut en del av texterna här. En vinst att ha vågat, även om texten gått onoterad.
Jag tror det är som med Knyttet, man måste stiga in och säga godafton, så de ser att jag är här. Ett sätt är att säga hej till de nya medlemmarna på sajten - jag minns hur jättevärdefullt det var för mig att få den allra första kommentaren. Sen kanske man måste acceptera att intresset går i vågor - precis som ju också vissa teman som dyker upp här på sajten. Plötsligt skriver en massa människor om ögon. Eller andning. Eller något annat. Som haiku eller sexordsnoveller eller Meningen med livet eller Varför skriver jag. Vi matar varandra med ord, tankar, motiv. Och så gör vi försök att ta upp dem i vårt eget skrivande.
Men att våga sig på att skriva sonett.... ytterst osannolikt att jag skulle göra det, men vilken fascinerande konst det är när man läser alstren här! Men eftersom jag inte behärskar ens grunderna, blir det svårt att ge någon egentlig kritik, annat än konstruktiv beundran. Inte många läser heller de kluriga Clerihew-dikterna, eller en del andra udda genrer (jag har ingalunda hittat dem alla!)
Till din skrivarvän vill jag säga - var vid gott mod, det viktigaste är att du själv vet vad och varför du skriver. Småningom finner texterna sina rätta läsare. Det tror jag åtminstone, tycker mig ha sett det, dessutom. Ge inte upp, kanske bra att tänka "tids nog..";)
2012-01-24

  alvan
Jättefint skrivet Peter! Jag håller med dig helt förutom det lilla om kommentarer. ;) Jag har sällan varken hjärnan med eller tiden och vill ibland skriva en kommentar ändå. Även om den är kort, intetsägande eller eg bara ett "Gud vad bra!". I mitt fall gör jag det då för att jag tycker texten förtjänar den uppmärksamheten även om jag ej har tid för djupgående analys hur förtjänt den än må vara, egentligen.

Respons är fantastisk att få. Att beröra med sina ord känns varmt.
Men jag vet också som du att för att få detta finns knep. Finurliga rubriker, kommentera många, skaffa måna läsarvänner osv. Vissa gör det.

Jag har själv aldrig lidit av den delen. De som hittar till mig och de guldkorn jag här finner räcker gott för mig. Man kan trots allt inte mäta sitt skrivande på denna sida. Iaf om man inte är väldigt djupgående i sin analys om huruvida varför man blivit läst.

Jag skriver från hjärtat och av glädjen att skriva. Och kommer aldrig heller fundera på vad jag ska skriva för att intressera just "dig". Det har en djupare mening och glädje än så. :)

Bra talat i min mening!
2012-01-24
  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP