1.

du sa att vi aldrig skulle dö, men
jag stönar av smärta
under dina händer:

mitt barn,
du är så kall i mitt paradis –

vi flyger längs himlavalven och
jag är med dig
jag är med dig

jag gräver diken,

jag lyfter hennes röst bland

raset och

raseriet.

2.

huvudet mörkt: en avrinning

bränn ned mig

bränn upp mig i

theresienstadt

där min skapelse är allt jag ber,
en döddröm –
att förena och förorena:

livet blev en korridor.

---