|
|
Men jag då, ropade Narcissus
sorgeballongen sjunker
från himmelens höjder
landar i en skogssjö
näckrosorna guppar till
av ringarna på vattnet
Bunden vers
av
Fredrik P.
Läst 978 gånger
och
applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-01-29 08:14
|
|
|
Eva Langrath
En text som ger många bottnar, för Narcissus blev det dock bara en ring på vattnet kvar. Allt hinner ikapp till slut.
Eva
2009-03-11
|
|
|
|
sorgsen
Otrolig hemlängtan får du fram..
eller snarare bortlängtan
Slippa den gråa stan ett tag
Underbar
[Hej! Jag hittade dig allt]
2006-06-03
|
|
|
|
Cris
Vad härlig naturskildring
med känslor...
som landar fint i sjö
2006-05-05
|
|
|
|
Hélène
Älskar titeln. right on.
2006-03-01
|
|
|
|
rebecca d
ja, den får en att tänka till...vad är det den säger..tycker den ger en bild av att den stora tragedin kkankse bara var det för narcissus, den själbespeglnde människan som faller ner från sina drömma (de "uppblåsta") in i sig själv..(vattnet) och sjörosorna som guppar till förmedlar det lite löljiga, men ändå på ett ömt sätt...
mkt fint!
2006-02-03
|
|
|
|
Regina E
Håller med kommentaren nedan, dikten öppnar för tolkningar. Jag hörde författare diskutera litteratur på radio nyligen och en av dem sa att poesins uppgift är att få människor att tänka. Det här tycker jag är en sådan dikt! Den får mig också att tänka på din förra dikt om fattigdomen i tredje världen.
2006-02-01
|
|
|
|
Almagrundet
En fascinerande dikt! Gillar den underfundiga titeln i förhållande till innehållet. En sorgeballong som hindrar Narcissus att försjunka alltför djupt i sin spegelbild? En ballong som kanske på så vis räddar honom? Den krusade vattenytan kan också ses som en hastigt åldrande Narcissus som har stirrat bort sitt liv i vattnet.
Jag vet inte om jag tolkar den rätt. Spänningen mellan det stilla landsskapet som plötsligt får en subtil men dramatisk förändring är också något som man kan läsa i många fina Haikus.
2006-01-30
|
|
|
Nästa text
Föregående
Fredrik P.
|
