Uppgift: uppmärksamma negativa antaganden jag gör utan belägg.

en generell tanke har genomgående dykt upp den här veckan:
- allt kommer gå åt helvete för det har det alltid gjort förut

Motstyrka jag satt in:
- någon gång måste det vända. det är inte mer sannolikt att det går illa nu, bara för att det gjorde det förra gången jag försökte.

Slutsats jag dragit:

- jag tänker negativt om allt hela tiden. och jag bortförklarar det varje gång. för jag vill hoppas. men jag känner att jag lurar mig själv.

bara en lycklig dag kan motbevisa mig nu. och jag vill le igen.

när jag går utanför dörren och känner vinden vrider jag mig så att jag får medvind. sen går jag.
tänker att jag kanske först skulle valt var jag ville gå, sedan väntat på att vinden skulle blåsa åt det hållet.

är inte allt jag gör lika fel?
finns det inte oändligt många osannolika saker som händer.
allt kommer förr eller senare att ske, oavsett sannolikhet.
jag bestämmer mig för att finnas vidare.