ögonblicket jag greppar pennan skapar jag magi/
för dej som är död i blicken och hatar sitt liv/
i hjärtat av Babylon försöker jag bringa hopp/
din smärta och klagosång försöker jag tvinga bort/

broder och syster uppskatta livet/
trotts om du av smuttskastning lider/
i utanförskap av snutarnas hat/
du vet att det med tiden brukar bli bra/

du är stukad idag för att orka med skiten/
för att hålla dej på vägen och inte volta med bilen/
frihetssökande, jagar efter lättnad/
och kämpar tappert mot lagar som är keffa/

i staden som jag reppar möter man ofta kvicksand/
men var glad för det du har och krossa ilskan/
låt hoppet brinna och gunga till takten/
krossa Goliat när stenen slungas mot makten/


vers2:

Så fort jag greppar pennan får jag en lättnadskänsla/
Skapar ett verk för att släppa ängslan/
Musikterapi en unik levnadsstil/
En självrannsakan som min publik helas i/

Babylon försöker tysta mej men dom lyckas ej/
För här skiner och brinner lyckans eld/
Fäller ut mina vingar i ödets vindar/
Flyger högt fast jag ej röker spliffar/

Den som söker hittar svar och kan ta ställning/
Pennans dans skall kännas varm och skapa förändring/
Förlängning på stubinen så inte koppen rinner över/
Övervinner döden då jag glada minnen möter/

Här finns det love man och erfarenhet/
Ger denna värld det jag är menad att ge/
Mitt grepp om pennan står jag segrande med/
Klart det är tufft ibland men jag kan leva med det/