... är beströdd med goda föresatser ...

Något som gör mig
rent ut sagt
förbannad på var och en
av sådana som dig

vilka söker tolka allt de ser
och hör
som något otillbörligt
i något avseende 
om det bara är möjligt
att tolka så 

Lite får det mig att undra
om inte sådana som dig
är de som är de som 
egentligen är de vilka
otillbörliga är 
i såväl tanke som handling

och just därför gör
precis så som ni så ofta gör ...

Vi måste väl ända kunna
ge komplimanger 
och tala om känslor vi känner
utan att för den sakens skull
bli anklagade för att vi
har ''fula'' avsikter med
vår kommunikation, eller?

Tänker lite på det här med
våra egna barn ...
Beröring och kroppskontakt
är någonting som blir alltmer
sällsynt förekommande
mellan förälder och barn

Fotoalbumen innehåller inte längre
några bilder från stranden
eller skumbadet i badkaret
eller några som helst situationer
där vårt barn är utan kläder
när de är små

Sedan kameran uppfanns
har generation efter generation
så även min egen
bilder som befäster minnen
från när vi var små 
och badade vid stranden
vid havet eller någon sjö
eller blott i en balja på gräsmattan
utanför huset där vi växte upp

Nu är sådana bilder tabu
och att beröra och krama om sina barn
om de inte är fullt påklädda
är lika med att riskera att bli
misstänkligförklarad för 
pedofeli eller annan form av 
sexuellt övergrepp
eller
att man gör sig skyldig
till innehav av barnpornografi

Sådant är förkastligt
och de som ägnar sig åt sånt
anser jag borde skjutas
alternativt få de känslor
de ger dessa barn
inplanterade i sina egna hjärnor
så de få uppleva det helvete
de skapar för dessa unga oskyldiga 
vilka är vår morgondags möjligheter

För mig är det värre än mord!

Men jag vågar påstå att
mer än 90 procent av 
föräldrar och närstående
inte har några som helst
fula avsikter eller att de
ägnar sig åt något sånt
när de kramar om och berör
eller fotograferar sina 
barn, barnbarn eller närståendes
barn

Bodde i Oostende i Belgien
tidvis på 1970-talet
Lekplatser med fullt av barn
fanns det lite varstans
I Gent var Citadellen park
fylld med barn på de olika
lekplatserna
2000 var jag i Gent i fyra månader
och ofta i Oostende
men det fanns inga barn någonstans att se
Lekplatserna var borta med några få undantag
I Citadellen park fanns en liten lekplats kvar
men det fanns inga barn som lekte där ...

Pedofilhärvan under 1980 och 90 talet i Belgien
förändrade allt där
men förändringen anammades även här

För mig är det sätt på vilket vi hanterar
rädslan för sådant här 
och de konsekvenser det medför med åren
ett övergrepp i sig mot just de barn
som vi i all vår välmening önskar skydda
mot alla former av övergrepp

Min övetygelse är dock att för att
skydda barnen 
behöver de som är goda föräldrar
och närståenden med flera
som också arbetar med barn
lyftas fram som förebilder

Idag låter vi våra liv 
och våra relationer till våra barn
dikteras och styras av 
en liten klick som missbrukar
och begår avskyvärda handlingar
mot barn

Och någonstans på vägen
låter vi dessa människor
ta ifrån oss vår och våra barns rätt
till närhet, ömhet med beröring och kramar
som vi alla så väl behöver
och fyller såväl våra barn 
med rädsla för vuxna
som oss själva med misstänksamhet
mot alla och envar som närmar sig
ett barn 
oavsett om det är ens eget 
eller någon annans

Är det så vi vill ha det?

Är allt vi gör sexuellt relaterat?

Är varje känsloyttring som har med
varma känslor och eller kärlek till någon
med nöd och tvång någonting som måste
ha att göra med sex, övergrepp och liknande att göra???

Det är inte den värld jag vill leva i 
och jag tror inte heller det är en sådan värld
någon annan heller egentligen vill leva i ...

Fortsätt krama och beröra era barn i synnerhet
men även varandra vuxna emellan
också när det bara är vänskap eller 
en begynnande bekantskap
eller någon ni ser vilken behöver någon
som bekräftar deras existens och som behöver
beröring, närhet och tröst likaså i sina liv för stunden ...

Visa att det handlar om just bekräftelse
och att ge närhet och ömhet 
utan att det handlar om sex i varje situation!

Ty om vi inte börjar tänka om 
och istället för att sätta dem som
verkligen bör sättas bakom galler
just där bakom galler,
fortsätter att bygga upp misstänksamhet
och rädsla för att bli misstänkt
bland oss själva som utgör
den oerhört överväldigande majoriteten
godhjärtade justa
vuxna människor i det samhälle vi lever i

Vilken bild ger vi då våra barn
de som är vår morgondags möjligheter
när vi tar ifrån dem tilliten till vuxenvärlden
och inte låter dem få ha några minnesbilder
från sin uppväxt att kunna visa sina egna barn
Men allra mest oroar det mig 
att vi fostrar en hel generation 
till att få en synnerligen skev bild
av all form av närhet och bekräftelse i en relation
och att inte kunna se bekräftelse och eller
närhet, annat än som sexuellt betingad ...

Gör vi ingenting för att motverka denna utveckling
så kommer det att gå åt Helvete med besked
just på grund av alla våra så kallade goda föresatser ...

Och glöm inte att tala om för den ni älskar och bryr er om
att ni verkligen älskar och bryr er om dem ...
... mycket och ofta ... 
För det behöver vi alla få höra!

Det är lika viktigt att tala om för någon du tycker om
och eller någon som du tycker är fin, vacker eller trevlig
att du tycker det ... även om det är någon du inte känner så väl!
Precis lika viktigt om inte viktigare än att tala om när de gör någonting bra ...