Jag gick tusen promenader medans löven kring mig föll,
Skönhet i förfall och förfall av skönhet,
Jag lovade liv när årstiderna sammanföll,
Men sommaren tystnade i sin blekhet.

Jag anlägger en spökstad och ger den ditt namn,
Dansar mellan ruinerade drömmar och vildvin,
Jag leder världen till alla själars förlorade hamn,
Jag behöver dig i den stad som aldrig kommer att bli min.

Oönskad av livet och oönskad av döden,
Oaccepterad i min levnads tysta vinter.
Limbo och själsliga ingemansland,
Kampen att varje dag motivera min existens.

Men allt slutar i det faktum,
Att jag lever så länge jag inte är död.