Vi visste något som vi inte vet mer
ovetandet hör till men tar ångesten med sig i ryggen
vill utplåna känslorna om trygghet och stabilitet
vill få mig att tvivla

Jag öppnade min dörr på glänt för dig
du fick komma in
vara mig nära, vara min en underbar stund

Nu stängdes dörren med en smäll och bakom den står du kvar med tankarna lika snurriga som mina
Jag vet inte längre vad du vill, jag vet inte längre om jag vågar, allting som kändes självklart blir svårformulerat
så jag håller hellre tyst

Backande mot klippkanten igen
Med hoppet om att du ska bryta upp dörren och rädda mig innan jag faller

För älskling, jag backar av rädsla
Snälla, tvinga mig bli din..