Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Väntar

I väntan på att någon ska rädda mig,
en evig längtan efter att någon
ska fånga mig

Med utsträckta armar sitter jag fast
på samma plats som du lämnade mig

Jag är samma tomma skal som då
Granskar världen med en sökande blick
och skriker ut i förtvivlan i mörkret;

Se mig
Hör mig
Rör mig
Rädda mig

Älska mig.


Men jag räds för att bli uppmärksammad
av en oärlig själ
Jag tar en risk och jag hoppas, ber,
att alla de själar nu äntligen har passerat

Det är rätt tid för en tapper räddning,
jag väntar dig, min älskade

Du är nära,
jag kan känna din doft

Kom närmre
du är för långt bort.




Fri vers av Nova Neptune
Läst 195 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-05-19 12:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nova Neptune
Nova Neptune