Nu sitter hon där
med gråten i halsen
och ser tillbaks
på det hon inte kan ändra

skammen sköljer sig över henne
och den går aldrig bort
hur mycket hon än duschar

hon vaknar upp i skrik
känner hans smutsiga kropp mot hennes
och hur hennes ben ger vika
för hans vilja

han ler mot henne, nickar
hans svett droppar ner på henne
eller var det tårar

hennes hjälplösa händer
upphållna mot sänggaveln
har gett upp
och hur mycket hon än sparkar
fick han som han ville

nu sitter hon där
och tårarna rinner
för att hon
inte kan ändra
bilden på hennes näthinna