För varenda gång som jag möter på henne

så blir jag alldeles knäsvag

Och jag kan se att hon tycker att jag bara är pinsam

och till besvär

Själv så tror jag att jag har gått och blivit lite kär

Och det bara sådär

För i denna stund, så är det ju bara hon och jag...


Men varför?

Så många frågor men så få svar

Och om jag inte skärper till mig nu och frågar henne

om en liten chans

så är det lika bra att jag bara tar och drar

Drar min väg

Går i väg med mitt samvetskval och ångest

för resten av livet

Och det över att jag inte hade modet att kunna

skärpa till mig

För istället får jag då gå där med skammen, och känna mig

lite feg

Men varför är det såhär

För här står jag och skakar alldeles knäsvag

smått nykär

Kan till och med känna min eget hjärta bulta

innanför mitt bröst

när det slår några extra slag

Riktigt tufft

Men om jag har tur nu, så kanske hon inte

märker någonting

Ja, som om det nu vore någon tröst

Men för henne så är jag visst så himla otroligt svag...

Ken Cassel
3/8-2012