låter mig bli berusad av det vi kallar liv
dansar med i refrängerna och formar läpparna till ord utan ljud
drar på mig trasiga strumpbyxor trots fel kropp
hoppas innerligt att ingen märker

och när du säger nej så förstärker det
allt jag fruktar och föraktar

jag ser tydligt hur jag närmar mig ett hav
av tredje gradens melankoli
jag tvekar inte mer
jag håller andan och hoppar i