Kaffet landar välförtjänst på morgontrött tunga, bolibompa ekar
ifrån vardagsrummets leksakshörna.

Det sover en skåning på vita lakan.


Hon sträcker på nattstela leder, håret står åt alla håll - efter katt och råtta lek, den utav den barnförbjudna sorten. Hand stryker över kuddmålad kind, den känns lite svullen och lungor drar efter en extra shot syre. Allt är invant, varenda centimeter av morgonmönstert kan göras, bakom ögonbindel.

Kaffevatten - på. Radio - check. Ur kylskåpskallt utrymme, mjölk och ägg - dubble check.

Utanför persiennränderna kämpar sommaren, klampaktigt att hålla sig kvar kring buskar och träd. Gröna blad dansar och en man med hund i koppel strosar förbi, stresslösa.
Hon plockar fram brödrosten, vet att dottern idag kommer be om macka. Utan ost, utan skinka - bara smör. Mattrotset är totalt, hennes sexåriga vilja går inte att rubba.

Lutar sig, rumpa mot köksbänk - händerna mot skivan, lyssnar. Ett svagt sus, det finns där, men vill man inte så går det inte att höra. Det är ett runt ljud, utan varken vassa hörn eller kanter. Det rör sig, över hennes axlar, in under morgonrocken - den från Yasiragit, blå med kinesiska tecken - och landar ovan bröstkorgen. Ligger där, stilla och hon känner värmen.

Det är livet som omfamnar.

Hon tar vattenkokaren, häller på 5 skopor utav Zoegas Pressokaffe. Det enda som smakar tänker hon och Michael Kiwanuka börjar sjunga "home again" och hon kan bara beskriva ögonblicket, tillvaron med det - den där verkligeheten som stavas;


L-Y-C-K-A.