Ditt hår är höstlönn och regnstrimmor
blåsten vidjar järneksgrenar,
och så plötsligt, natten
stor och regnklar böljar den in från åkrarna
det är timmen innan åskan kommer
det är ögonblicket innan du talar
och det ännu inte är förgäves:
timmarna innan morgonljus bleknar
mot vitklöver och kvanne
och tidens sköra klippor
bryts som stjälkar i din mun