- "Man kan inte gå in på Europris. Det är dödens väntrum."
- "Jodå, det är bra där, fina priser, hittar massa bra."
Bilen tuffade fram. Dundrade igenom rondellen, över bron och
riksväg 4.
- "Jag klarar inte av det. Kan inte tänka mig en mer tragisk plats. Kulturens lågvattenmärke, trötta själar, bottenskrapet."
Jag tittade mig trött omkring. Musten gick ur mig. Hade svårt hålla mig upprätt.
- "Ha ha ha," flinade kollegan.
Jag fnös tillbaka.
- "Vi har Ferraris, och Mini-coopers och vackra damer, gott godis, tryffel och operahuset.." Jag flämtade och vevade ner rutan lite medans vi skumpade upp på parekeringsplatsen.
- .. på den andra sidan, vansinnets gravplats, fattigdomens spottloska, misslyckandets manifest: Europris, ha nåd!"

Jag följde med in. Har alltid haft en undermedveten dödslängtan.