åh darrande fingrar späda händer lite manisk blick du





får mig att inte kunna sitta still du står där
spelar spelet får dom andra att skratta du ler
nervöst jag

ser det
och skriker hey du är fantastisk fast tyst







du kan skriva saker
som bygger hopp som blir skogsbrand som blir springa i natten i kylan träden verkar undra om våren redan kommit fastän hösten knappt somnat mina kinder lyser i mörkret


men i skolan lever hemligheter dom gömmer sig mellan oss bakom högar av mössor vantar tjocka leggings och jag vill kasta allt åt sidan röra vid din arm säga hej du eller viska alltså andas






mot min hals






trassla in dig i mitt hår känn värmen
under tröjor huden som längtar slår hål på istäcket på tystnaden det är hjärtslag du hör när tystnaden försöker tvinna in oss att lyssna på professorn han frågar oss om det alltid låtit såhär han är gäst jag säger vi

bygger ju om det är nog
från det öronen brinner han rycker på axlar fortsätter

som vanligt och jag tittar i din nacke fångas i lockar fan
måste ju
fokusera

löjligt att vi låtsas att jag
låtsas du
kanske inte gör det men det känns så




så



dra
i mig ta
på mig jag går inte sönder
och du














gör nog inte det heller