Jag kollar lite, kollra liksom. Ibland i alla fall , till en viss del, till nån slags ”vardande” eller nåt….

Och man undrar vad kan ha hänt för att, man ska inte kolla ihjäl sej eller nåt….
Men ändå, de är så vackra när ljusen kommer sej smygande, när ljudet liksom lägger sej som en varm filt. När kärleken kommer eller kanske bara, finns….