när sista kortet spelats ut

och röken lagt sig

att bryta för att slippa överges
att sakna det man önskar och allt annat är perfekt

att förvägras det ombedda
att önska det vore annorlunda

att stå mitt i det omöjliga med alla möjligheter
att tvingas stå kvar med bakbundna händer eller gå


att bryta för att slippa överges
när inga möjligheter ges

när orden blir ett hån och tiden ett fängelse
när borden blir en fånig dröm

och det som förlorat bekräftelsens värde
endast blir en självpålagd skuld

potten i noll

när bryta för att slippa överges
blir enda möjligheten

och det som var blir det bästa
som kan bli

är då valet att stå kvar
att vara fri

när salongen släcks och kassorna är räknade

gör man bäst i att gå hem