virvlar av försvunnet
material
närmar sig genom ruset

tar tag i mig

och för mig bort mot
stillheten

den magiska fyllan

då man för tredje dagen i rad
fyllnar till

börjar bli riktigt konstig

och läser Byron
som om det vore Astrid Lindgren

skrattar åt den svarta floden
som försöker dra ner mig

i en virvel
mot det förflutna