Du har tystnat
släppte av mig i ingenstans
alla mina frågor hänger
som solkiga gardiner
i ett obebott hus
snälla, gå inte
vi har ju bara börjat

Jag önskar du ville skrika
denna stumhet är tortyr
jag skapar den själv med
inre bilder; du och hon
i ständig repris
jag vill kräkas ut mig själv
och bli till en annan

som får höra dina ord