allt kopplas över
till poesispåret:

möten med folk
skapar rader i huvudet

när man inte möter folk
blir intressanta
mellanrader;

saknad ger
en vemodston till allt-
suckanden på rälsen,
möjligheter till möten
på perrongerna, när
texterna läggs ut;


vanliga telefonsamtal
väcker oväntade poetiska
skratt och styr på aldrig
tidigare besökta
tankebanor;

signalstörningar-
växelfel: ingen
information
om hur länge felet kan
tänkas finnas,
så man vet inte om
man ska skriva om
dasspappret idag..eller
om man kan skjuta på den
texten till i morgon...