efter arvskiftet kommer de gömda fram

alltid med annans ansikte, annats inmurade sten, inne i

alltid kall alltid hård

jag kan inte vila i dig längre

allt enligt lagen om de av nåd döda, de lämnande

jag skriver din adress på ett kvitto från Systemet

och skriften kan läsas i en immig spegel vid din mun

läpparna formar ett ljud, en bokstav

en som du precis skapat, ohittbar utanför det lilla

det våra

du säger alltid att allt har vi byggt tillsammans, skyskraporna

jag vet inte jag vet

inte

jag var så liten då