Jag har sett tranor cirkla på uppåtvindar
jag har hört dem ropa ditt namn
röster av avstånd sent i september
jag revar åkervädd ur dikesrenen
du vet redan hur vingarna skall svepas

en gång såg jag en fågel utan ansikte
jag kunde ha brutit hennes nacke
jag kunde ha hållit hennes vingar tills de tystnat
men du räckte mig något att hålla
och jag höll