Du pekade på mitt hjärta och sa "Där, där har du det onda"!

Jag förstod inte, försökte promenera ifrån dig, men du sprang efter mig och nu skrek du "Där, jag kan se det onda, jag kan se det svarta"!

Nu började det göra ont i mitt inre, själen började gå sönder igen och nu började jag springa, gråtandes...

Du stannade, men skrek "Se upp, akta, hon med det svarta hjärtat kommer"!


Jag sprang hem, låste min ytterdörr, kröp ner i min säng och önskade mig ett slut,

lika vackert som jag inbillade mig att mitt hjärta en gång varit....