En samling dagar som aldrig började,
då jag vaknade kl 14:22, avslagen,
och aldrig bytte om från min pyjamas.

En symfoni av skrik kvävda av olika kuddar,
födda i olika smärtor,
odlade i samma sorg.

Ett antal soliga dagar påbörjade innan kl 07:00
då mina tankar ofta gick till alkohol -
många solbrännor och slitna sandaler.

En mängd högljudda kvällar
som somnat i stapplande nätter
som kunnat dö av ett krossat hjärta.

En handfull timmar stående på skyhöga broar
över motorvägen, ån, tågrälsen -
vägande ja eller nej, ja eller nej, ja eller nej?

Jag byggde något vackert
med trasiga tegelstenar.