Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag sätter mig på en stor sten mitt i skogen


helt vilse

en vårsommar natt och inväntar gryningen

Sitter där för mig själv tyst och lyssnar på alla de

konstiga ljuden

som vinden och de vilda djuren för

För där kan jag visst höra ett par näktergalar som kvittrar

i ett endaste kör

och ett par hackspettar som knackar i träden

som det sig bör

Och där blir jag helt plötsligt vittne till ett vilt slagsmål

mellan två tjädrar som slåss om en hona

ifrån Skanör

Men när gryningen sen är ett faktum är det jag som åter

har hittat tillbaka till bilen

Den som nu hemåt så sakta rattar medan jag

tutar och kör

TUT TUT TUT..

Ken Cassel
11/2-2013




Fri vers av Ken Cassel
Läst 225 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-02-11 20:43



Bookmark and Share


  Gudinnan VIP
Längtan ut fick jag nu,men inte just nu:-) fin dikt.
2013-02-11

  ResenärGenomLivet VIP
Det är som man vill gå ut i skogen själv...fast kanske inte just nu...
2013-02-11
  > Nästa text
< Föregående

Ken Cassel