ännu  vilar saknaden i morgonens vagga

bara i drömmar är du hos mig igen

vi går samma vägar, du bredvid mig

jag skyddar dig och du skyddar mig

saknadens andetag

har vilat i min kropp

sen du tassade bort

när den vaknar

får den mig att fälla tårar

och tala till dig genom suckar

hur ska jag någonsin kunna glömma dig

när du är så starkt förbunden med mina

andetag