Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När allt försvann

Jag vandrar längs den eviga stigen
Vartenda steg är ett äventyr
Ljuset visar en väg
Men jag har svårt att hitta
Vart ska jag ta vägen?

Hålen i marken blir större
Det blir svårare att gå
Varje steg är som ett slag
Slag som gör mig svagare

Till slut försvinner ljuset
Jag kan inget mera se
Vinden viner och vill välta mig
Välta mig från livets väg

Jag har hamnat på alla fyra
Kravlar framåt i livets dynga
Livets ljus försvinner långsamt
Jag skriker i panik
Men inget ljud kommer ut

När allt verkar förlorat
Hopplöst
Ensamt
Så möts jag av ett ljus
Starkare än andra ljus
Vänligt
Glatt
Kärleksfullt

Du ger mig ett leende
Sträcker fram din hand
Långsamt tar jag mig upp igen
Ställer mig på skakiga ben
Delarna av mitt hjärta dras ihop
Formen av ett hjärta nalkas
Tillsammans hjälps vi åt
Nu finns snart inga sprickor kvar
Min väg är hel igen
Ljuset skiner på vägen jag ska gå




Fri vers av Autonomous
Läst 235 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2013-04-24 12:54



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Autonomous
Autonomous