Hon vred sig i sängen

Bland svettiga lakan och det undermedvetna

Drömde om hemska monster och kalla nätter

Hennes armar skar upp sig från insidan

Själen var skadad och hon tänkte på honom

I hennes drömmar fanns ett ljus men även ett mörker

Vart än hon såg visste hon inte om han skulle stå vid hennes sida

Lämnad

Sårad

Ensam

Misslyckad

Ett missfoster

Så kände hon sig när det var som allra mörkast

I hennes svartaste mardrömmar

Var de ingen som förstod

Inte ens han

Men ljuset kom till henne likt från ovan

Ett sändebud

En ängel

Ett budskap

Allt klarnade och hon insåg sanningen

Solen sken och solstrålarna nuddade hennes ansikte när hon stod där och log