Natten sågar sig fram

yr av spån

Jag är vaken

steglad av ångest

naken

inte hunger ingen törst

bara väntan

bara hjärtats amok

i bröstet

Lyssnar

lyssnar till din sömns såg

detta märkligt lugna gnyende

mitt i den vilda paniken

En sval vind är din andning

i detta ökenland

där jag stirrar mig av och an

någon meter åt alla håll

med huvudet tryckt

mot bröstet

lyssnande efter liv

Tystnaden rämnar

din sömns såg tjuter itu

minuterna

Ska de räcka

ska luften räcka

ända fram

Var är morgonen

Kommer det att slå

hela vägen eller igen

Är det kanske färdigt nu

Var är dörren –

Du vänder dig om

det blir tyst

Tyst och hålla ut

timme efter timme

orka stirra det tjatande 

mörkret i ögonen

Orka genomleva den

ofattbara ensamheten igen

nu här

inte en centimeter ens

från din varma susande kropp

så nära egentligen

så nära inpå