Jag ber en bön
sår ett frö
I min själ, som avger ett stön
vill inte ge bort mitt sista bröd

Ber inte om förlåtelse
utan om förståelse
Att han ger sin tillåtelse
till att ta bort min egen förebråelse

Jag vill känna mig god
inte snäll och dum
Inte vara elak och ond
bara ha en härlig dröm

Om att godheten segrar
och att belöningen vinkar
När jag min egen själviskhet besegrar
och bär bort min egoism i hinkar

Låter hinkarna tömmas i den djupaste brunn
som en sanningens definitiva sista dröm
Som gör min egoistiska själviskhet stum
för att endast återfinnas i min mardröm

Delar mitt sista bröd itu i två
ler till min vän som så
Säger med ett varmt leende helt apropå
vi är människor vi båda två

Förlåt mig min vän
följ mig på min stig
Så går vi upp dithän
till bergets topp och undviker krig