Jag minns Martin Luther King

jag minns hans kamp med sting

Jag minns Gandhi jag minns hans kamp för empati

Jag minns Olof Palme jag minns att hans ord inte rika värmde

Men alla blev de mördade

som ogräs skördade

De var för rikedomens jakt en fälla

som inte får ha makt

Deras ord hotade de rika

när de empatin försökte berika

När de goda är borta

kan de rika lätt stänga av medlidandets aorta

Undangömma sitt förtryck

och förvandla demokratin i ett ryck

Till en fåbefolkningsdiktatur

som bränner all godhetslitteratur

De utnyttjar ditt habegär

rensar bort ej arbetsföra som ett koncentrationslägersbesvär

Skrämmer dig att du kan bli näste martyr

som drabbas om du inte aktar din natur

Och i egoismens nam

ler du utan att känna skam

Korsfäster någon som Jesus igen

påstår att du är oskyldig igen

Men innerst inne såg du vad som hände

men gjorde inget, för judaspengarna brände

Och åter ser vi oskyldigas blod

på korset Hitlers vänner skapade, med en feghetens rosett