och sommaren svider
och jag vet inte varför
är det för att vi inte finns
eller för att jag lever annanstans
värmen är mest kvalmig
och jag vill inte att ni rör mig
hur många klunkar skall jag svälja
av vimårallasåbraochhardetroligt
innan det faktiskt känns
syster kan du inte se att jag lider
älsklig kan du lämna mig ifred
för jag vet inte längre hur jag skall vända mig
utan att gå tillbaks ett enda steg
för vi skulle framåt
till landet av allt det nya
och inte trampa i bekvämlighetens träsk
så jag tar mig till det blå möblemanget
under eken
som redan fallfärdigt är
där finns skuggan
inga spöken eller minnen
och ingen framtidsdröm
tiden står still där.