Dina gröna ögon, Astarte
värker i mig
i natt när jag inte kan sova
ligger vaken,
tänker på dig,
tänker på dig och din mjuka kropp
Åh, det är bara kärlekens dårar
bara kärlekens dårar
som kan känna sån vanmakt, sånt hopp

Bara kärlekens dårar
som kan komma riktigt nära, tätt intill
bara vilsna seglare
som har en hamn att längta till

Ligger vaken och tänker, Astarte
tänker på allt som du sagt
om att kärlek är ett krig
och att vapen är makt

och känner bara
att det bor en liten varg i dig
som vill ha värme och ömhet
en liten blomma, en förgätmigej

En liten blomma
som växt upp bland glas och asfalt
som tog vad man kunde få
som lärde sig att ta det kallt

men som ändå är
en kärlekens dåre
när rullgardin dragits ner
som ligger i mörkret
vill ha mer

en kärlekens dåre
som aldrig slutat att längta
efter någon stark och öm
som aldrig slutar vänta

tills midnatt råder
och barnen somnat
ger sig ut på mörka gator
tills värken äntligen domnat

Ja, Astarte
kärleksdårar är vi
med själar av eld
och kroppar av svavel

så tänder jag din sticka, den sista
för med vin och stesolid
botas bäst hjärtekvalen

Med vin och stesolid
får man flyga
när natten blivit mörk
och timmarna är dryga

och vi kärleksdårar
längtar alltid efter det vi inte kan nå
som klockorna som stannat
och tåg som slutat gå
men kanske vi en gång ska komma fram
äntligen få mötas,
som kvinna,
och som man...