Viktlös i Hades,
flyger på svarta vingar i natt,
flyger i takt med musiken,
som ska föra mig bort från mig själv, hem till mig själv
Viktlös i Hades i natt,
är den svarta kråkan,
som inte vill passa in,
dansar, dansar, maniskt,
livrädd och i min rädsla modig som en rebell,
men upproret är slut min vän,
upproret är genomkommersialiserat och våldtaget,
upproret är till för några smarta yuppies,
inte för dig och mig,
skulle så väl behöva det,
saktmodet, bönen, nåden och befrielsen med den
Viktlös i Hades i natt
och gamarna äter mina ögon, mitt mod
gamarna sitter och ser på med misstänksamma, hätska blickar,
får man vara så vacker, frågar dom säg
och svaret är nej, Cathrine,
man får inte vara så vackra som oss i den här betongvärlden
där ett handslag är en lögn och där man förråder med en kyss
Viktlös i Hades i natt
kvinnorna ser mig och tänker där dansar en utslagen blomma
en skitig blomma invid vägkanten som fått nog av lögner
som gråter, skriker, skrattar inombords
som dansar, dansar, dansar för mig, för dig, för alla som försökt
att leva utanför och innantill
Viktlös i Hades i natt
och skräcken följer mig, skräcken att vara barn, att vara dåre
vinternatten skär stora hål i mig som jag vacklar hem
efter att ännu en gång ha undgått samhällets knivar,
Gestapo, Säpo, FBI
Polizei jagar mig ännu en gång
med likgiltighet och dumhet och hårdhet,
är så vacker i natt, önskar bara du kunde se mig,
ge mig skydd undan mörkret, Cathrine
i natt, hålla om mig när jag ligger och skakar
i kyla, i skräck
samhället Cathrine, en mörk juvel som gnistrar vilt och kallt
hur ska jag kunna matcha det
med mina darriga ben och medicinförgiftning i blodet
Viktlös i Hades i natt
vill inte dricka mer, vill aldrig dricka mer
vill gå in i en kyrka och känna ljuset
vill gå ut en sommarmorgon, in i skogen och sätta mig
under ett träd, skriva lite
slänger bort allt åt gamarna, Cathrine
slänger bort allt för en kyss från döden
önskar mig döden i natt, Cathrine
som en kär gammal vän som känner en utan och innan
Viktlös i Hades i natt
att det ska vara så svårt att leva...?