Jag har en ovanlig dansstil som jag är ensam om. Redan tidigt började jag uppträda och dansa för fulla gäster hemma och fick pengar för det.

Ibland var en fotograf där och tog kort på mig. Jag hittade på olika saker att ta kort på.

Jag blev ofta fotograferad av en man som hette Urho. Kort som hade gymnastik och dans som tema.

En annan man, Elis, kom med en LP-skiva så att jag hade musik att dansa till. På den skivan fanns också Siw Malmkvist med.

Fotografen hade även tagit kort på min bror och syster som var nakna. Jag själv var bara knappt två år men tyckte inte om nakenbilden som jag såg.

Sedan blev det min tur att bli fotograferad. Fast jag var så liten så trodde jag att det skulle bli en vacker och oskuldsfull bild. Fotografen tog lång tid på sig innan fotot togs. När jag fick se bilden blev jag besviken. Det som inte fick synas syntes ändå. Rätt snabbt började alla som fotograferade mig att ta på mig på kroppsdelar som man absolut inte rör ett barn vid.

När jag var sju år var jag och min vän Eva hemma hos fotografen. Vi fick glass och pengar och blev fotade. Efteråt försökte han ta fast oss men vi fattade faran och lyckades att springa ut. "Tokig gubbe", sa Eva.

Det var ofta spritfester hemma. En gång blev det slagsmål och en man slog mamma så att framtänderna trillade på golvet. Mannen försvann efter slagsmålet.

Senare på natten bråkade och slogs mamma och pappa. Mamma tog en spritflaska och slog med den pappa på huvudet så att han svimmade. Resten av natten plockade mamma glassplitter från pappas huvud med en pincett.

En festnatt kastade pappa ut mamma i bara pyjamas och utan skor fast det var vinter. Mamma hämtade en yxa och kom in genom farstuväggen. Hon blev utkastad för att hon pratade på natten så ingen kunde sova.

Min mamma pratade alltid och var knappt tyst när hon sov. När jag kom hem från skolan pratade hon med katten fast den inte var inne.

Jag hade en svart katt som kräktes på golvet. Pappa tog katten och dränkte den i smutsbrunnen och la locket på. Jag sprang till grannen för att jag trodde att även jag skulle bli kastad i brunnen.

Radion var alltid på med högsta volym och jag skakade invärtes av höga ljud.

Picknick stunder var trevliga så länge det dracks kaffe men sedan togs spriten fram. Efter ett tag skulle Elis och pappa gå och dränka sig.

Pappa hade motorcykel och med den körde han oss hem fast han var full. Nästa dag kom han inte ens ihåg vad han hade gjort.

Det var inte mycket glädje jag hade som barn. Min kära katt blev ju dränkt i smutsbrunnen. Jag fick en ny katt när jag var fyra år. Den hette Kurre och jag fick den till julklapp. Den var inslagen i ett paket som rörde sig. Då förstod jag att det var något levande i paketet.

Kurre lärde sig snabbt att rädda sig genom att springa när den var i fara. Vi barn hjälpte Kurre katten ut många gånger så att den inte skulle bli dödad av pappa.

Vi levde ständigt i en rökdimma hemma då alla rökte.

Varje fest var jag rädd för att mamma eller pappa inte skulle leva nästa dag.

Jag fick aldrig ett lugnt rum hemma som mina syskon.

Barndomens händelser har satt djupa sår i mitt liv,


LIVET.

Vad man än har gått igenom i sin barndom måste man bestämma över sitt eget liv.

När man tar steget från barndomshemmet, ut till livet och framtiden, sin egen framtid är i egna händer och då måste du bestämma själv.

När jag växte upp hade mina föräldrar ofta fester med alkohol.
Som ung tänkte jag att detta är mina föräldrars liv och inte mitt.

Varken min mamma eller pappa hade det lätt i sin barndom. De kunde inte förstå eller hantera det.

De fick aldrig reda ut problemen från barndomsåren utan de följde dem i hela deras liv.

Jag har inte heller haft det så lätt. Jag har haft det tufft i livet.

Jag är farmor till elva barnbarn och första barnbarnsbarn är på väg, av dem blir jag kallad Rambo Farmor. Jag svarar att Rambo är bara film men mitt liv är i verklighet.