På natten svävar jag upp på höga tak, där mina tankar kan levas ut.

Härifrån kan jag höra de kvävda tårarna, jag kan känna de tunga känslorna där nere på marken.

Månens ljus lägger sin stråle på vår kind, skänker oss hopp och kärlek för vår framtid.

Kom och sitt här uppe hos mig och vi löser upp alla mörka moln.

Ingen ensamhet och saknad...