Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Barn av kantstött porslin

Någon dog
en fin konstnär
målade surrealistiskt
hade sockersjuka
struntade i att ta insulinet
hamnade i koma

och jag fattade ingenting
upptagen av mig själv som jag var
skadad på ett sätt
kantstött porslin

Någon dog
en fin kille
som kunde så mycket
körde rätt in i en bergvägg
lämnade frågor efter sig

och jag bara gick vidare
struntade i allt
ung och vilsen

hamnade på psyket
men var glad ändå
glömde alla sorger
spelade min galna teater
för dom andra
barn av kantstött porslin...




Fri vers av Mikael Ekman
Läst 266 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2013-09-10 14:14



Bookmark and Share


  Nina.H
Porslinet har förmågan att bli
fint igen.. med tidens blästring..
som havet slipar stenarna..
Vackert skrivet!
2013-09-11

    Elisabeth Nilsson VIP
Mycket sorgligt och tragiskt! Du sätter verkligen fina ord på vad som hänt i livet.
2013-09-10
  > Nästa text
< Föregående

Mikael Ekman
Mikael Ekman