Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kristian Gidlund var så ung när han nyligen gick bort....


ung men ändå gammal

att vara ung och ändå färdig med livet

det är ett mysterium, livets mysterium

Han sprang sitt livs lopp fortare än många av oss andra

ändå gjorde han det i plågsam långsamhet

Att veta om en svulst, döden som börjat sin process

och att ens kropp blivit ett stridsfält, får själen att hålla andan

 

Han vandrade genom dimbalkar, seglade genom stormar,

strödde sina blödande sår i jorden, runt huset

Huset som han gick runt otaliga gånger.....

hans fotspår lämnade doften av liv, längtan, sorg i daggen

Daggen som varje morgon väter gräset och väcker minnen till liv

 

Han dog ung men var äldre än de många

han fick inte så många år men levde sig igenom fler liv än många

Han själ andas i varje gryning, solnedgång

hans sorg och längtan finns i varje regndroppe

 

han vann, livet, ingenting kan döda själen

Havet är stilla, vågorna vilar

allt är stilla

 

vila i frid, Kristian




Fri vers av Maiah VIP
Läst 267 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-09-23 20:59



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Texten är skriven med känsla!
2013-09-24

  petter rost
Nästan för vackert ode till Kristian. Givetvis kände jag honom inte, har bara läst om honom och hörde i somras i Danmark hans sommarprogram, som sänkte den natten i sorg och beundran. Många har talat till honom efter hans utträde ur livet men inga ord så fina som dina här, har jag läst. Jag tror att du ger ord åt många av oss i omvärlden - din aktning och sorg är sann. Tack Maiah.
2013-09-23

  ResenärGenomLivet VIP
En fin och berörande minnesdikt...
2013-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Maiah
Maiah VIP