resan som metafor för livet - vem lotsar?
Lotsen
nu kommer vi inte längre
väggen reser som avbruten mening
det outsagda
DET SOM JAG TÄNKT
inskränker sig till ett ...
... leende - jag tar lite av vinet
bortvänt ett nytt samtal
om terése när hon
kom hem med oss vi var
unga då
inget kunde rubba oss
plötsligt fanns flera möjligheter
i frankrike t ex men nu?
flera veckor utan sammanhang
tar upp tråden igen
du ser på mig
en skugga drar över ditt ansikte
jag tycker om att se på dig när du
inte ser på mig
vem vände sig bort?
frågar du
den som lyssnar hörde inte
vi är tysta igen
hur många år har gått egentligen?
frågar jag
du svarar på något annat
tar upp en annan tråd
början för havet
mellan oss
här kan man tala om något
som berör alla
allmängiltigt
som remi i schack
tar jag mitt glas
nu har jag ett nytt leende
ett nytt ansikte framför mig