Medelhavet, värme, men inte hett. Det är oktober och vinden är sval. Sand, vågbrytningar, ljudet. Jag vet inte riktigt vad som förväntas av mig? Jag försöker ta det till mig, intrycken, vara här, se palmerna svaja. Spanjorerna under taket vid det lilla huset, gubbarna och deras prat. Jag gräver ner tårna i sanden, lutar mig tillbaka.
Det står en man här nere och fiskar. Jag glor. På honom på havet, solen och horisonten. Sluter ögonen och det borde ge mig en slags rikedom. På sätt och vis gör det också det. Jag vill hellre ge men vad kan havet vilja ha av mig?

Jag vandrar längs strandkanten tätt mot vattnet, ger det mina avtryck. Går mot solens nedgång. Det tar glupskt emot. Inte ett spår finns kvar när jag gått klart.