"Förorten"
Golv och tak och fönster och en människa


Det började med att jag tänkte på Carros pappa
Med axlarna högt - uppdragna ekor på svaga klippor
Slitna av liv
Adoptera två barn, uppfostra dem mellan 19-21. Arbeta. Hålla liv i kärleken. Glömma bort det. Tappa intresset. Värma mat i mikron. Äta framför Vita Lögner och Aktuellt
Jag var tio år och rädd för att mina axlar skulle dras upp till öronen
och hatade mikrovärmda hamburgare

Det började med Carros pappa
och övergick till v a r e n d a FUCKING ensam person!
Med bara ett par fotavtryck utanför sina dörrar
I lägenheter i Alby
Som lämnat allt för att komma hit
till möjligheternas land
Endast en tunnelbanelinje bort
men en livstid ifrån hipsterland

Alby, som nyligen köptes av en rik svenne som aldrig handlat med bostäder
”Det löser sig” säger Bo Johansson (S), Botkyrkabyggens ordförande
Om man hade kunnat dela på marken

Utan gardiner, eller soffa
Tusen mil från någon som delar samma blod
”Det löser sig” säger Bo Johansson

Golv och tak och fönster och en människa
När man visslar följer ett eko

”Det löser sig”
Det löser sig



"Ön"
Ge mig en horisont så förstår jag nästan allt


Det där ljuset!
Mellan blåbär och tysta vandrare
Jag låter fötterna bottna långt ner i berggrunden bland kristaller och olja
Kisar tills förfäderna framträder
och ser hur de växer ihop till kroppsdelar
Trysunda - En madame med böjt huvud
och diamanter under arslet


"Byn"
För idag är sista dagen på resten av ditt liv


När du är barn rusar du nedför backen till ditt hem
Munnen öppen
Det svarta håret som koltrastar i vinden
Skimret
Ett skratt, lätt luft
-Jag lever
-Det finns en plats som är min

När du är äldre och går stigen ner mot byn
En daglig vana bryts
Fjädrar lyfts av barnskrik, höjer sig, landar
på de vuxnas förstelnade kroppar

Mörkret utifrån som kolliderar med skräcken inifrån
Att förlora sitt land
Blicka ut över förödelsen och veta
Det tar slut idag

Från östra sidan av Mississippifloden till väster om densamma
Det som kallas Tårarnas väg
Floden, sorgen och stegen från De hundra
Mockasinklädda fötter gör så lite ljud

Om man hade kunnat dela på marken